Att våga flytta vidare – och hitta hem på nytt
I Credentias bokal i Norrtälje råder en behaglig rörelse av människor och samtal. Mitt i detta träffar jag Eva och Bernt, som för ungefär ett år sedan flyttade till kvarteret Niord.
– Det har varit ett sorgens år, berättar Eva.
Flytten var inte helt enkel, särskilt inte för henne. I nästan 20 år hade de bott i en stor lägenhet mitt bland Norrtäljes pittoreska kvarter, ett hem fyllt av minnen. Men lägenheten nåddes endast via trappor, och de insåg att det i längden inte var hållbart.
– Tiden har sin gång och vi blir ju inte yngre, säger de.
”Nu flyttar vi till ett ställe så vi inte behöver flytta in på hemmet”
Med tiden har känslan förändrats. I dag trivs de bra i sin ljusa hörnlägenhet. De citerar en väninna som nyligen gjort en liknande flytt till en mer tillgänglig bostad:
– Nu flyttar vi till ett ställe så att vi inte behöver flytta in på hemmet.
Eva och Bernt är dessutom vana köpare av nyproduktion. Bostaden innan denna köpte de också som nyproduktion, liksom huset de bodde i dessförinnan.
– Vi gillar den där helt nya och fräscha känslan, att vi är de första som bor där, säger Bernt.
Att valet föll just på lägenheten i Niord var ingen slump. Under sina vardagspromenader passerade de ofta platsen där huset började växa fram och kunde följa byggprocessen steg för steg. Man skulle nästan kunna säga att deras intresse växte i takt med huset.
De nybyggda bostäderna är tillgänglighetsanpassade, vilket innebär att även den som använder rollator eller rullstol enkelt kan ta sig fram, både i lägenheterna och i trapphuset. Att deras son Anders dessutom bor granne med huset är en stor trygghet.
– Han tycker det är skönt att kunna hålla lite koll på oss, och vi på honom, säger de och ler.
Efter ett helt liv tillsammans har Eva och Bernt samlat på sig både minnen och saker. Att flytta till något mindre innebär därför också ett rejält rensningsarbete.
– Vi började rensa redan när vi visste att vi skulle flytta, men innan vi ens visste vart, berättar de. Även här var sonen Anders till stor hjälp.
– Han var järv! säger de och skrattar.
Men vissa saker var svårare att skiljas från. Instrument och noter fick självklart följa med till det nya hemmet. För Eva och Bernt har musiken alltid varit en självklar del av livet. Bernt spelar i en dragspelsorkester som ofta uppträder på bland annat äldreboenden och under Röda Korsgårdens Trevliga Torsdag. När orkestern samlas för övning hemma hos Eva och Bernt händer det att Eva också stämmer in med sitt huvudinstrument sång.
Och kanske är det just där, i musiken, som något av hemligheten finns. För även om livet förändras och hem byts ut mot nya, fortsätter det viktigaste att följa med – gemenskapen, glädjen och tonerna som fyller rummen.
